Arg

Jag jobbar ju som vikarie på olika dagis.
Vilket gör att jag möter väldigt många barn.
Väldigt många personal och väldigt många värderingar.
Vissa ger hopp och vissa vill man bara skrika rakt ut av.
Eftersom jag är väldigt intresserad av genusfrågor, så är det naturligtvis
en sådan sak jag tänker på när jag är på jobbet.
Och en sådan sak som jag blir tokig på när jag ser hur det fungerar på våra dagis.
Sverige ÄÄÄÄR ju så jämställt, säger alla om man vill ta upp frågan.
Jovisst, på många sätt och vis.

Men vi är jävligt långt borta när det gäller att inte pressa på våra barn föreskriva könsroller.
i
Ex: Lilla Kalle (använder mig av oneutrala namn nu) springer runt som en idiot och man undrar om ungen har sockerdamp eller något annat fel. Men nehejdå, enligt fröknarna är Kalle en sån BUSIG unge, en liten tokis, som alltid springer runt, när han inte kutar som en idiot leker han med BILAR, för det har han valt själv.
Pyttsan.
Vad gör personalen här?
Inte ett smack, de skäller på Kalle när han springer för mycket, för att i nästa sekund uppmuntra springandet. De ger honom Bilar när de vill "lugna ner honom" ( så mycket för självvalt) Jag frågade en gång om de provat att göra något annat med Kalle ex sitta och pärla lite, det är ju lugnt och avslappnande.
Till svar fick jag att killar kan väl inte pärla, de tycker det är så tråkigt det är en tjejgrej(har de ens försökt att sitta ned tillsammans)
Jag frågade varför de gav honom bilar?
På den frågan fick jag svaret att de hade gett honom en docka en gång på prov..vilket han ratade. Jamendåså...

Till Lisa...eller "lilla Lisa" som hon kallas. Hon är aldrig högljud och bråkig, hon leker mamma, sjuksyrra, pärlar eller cyklar lite(men bara om nån av killarna eller personalen lyft ut cykeln, för det går ju verkligen inte att Lisa gör sånt själv) Lilla Lisa lägger vi emellan de bråkiga pojkarna så att de ska sluta busa!
Vad ger detta Lisa för syn på sig själv? Att hon bara är nån slags hjälpreda, ett andrahandsval?
En gång fick Lisa spel hon började kuta runt och var arg, hon slängde pussel omkring sig. personalen var helt förfärad, vad har hänt?
Själv mös jag inuti eftersom jag uppmuntrat Lisa att springa, lyfta den den där cykeln själv.
lagt sig i leran och blivit så jävla lortig som en unge ska.

Jag kallar aldrig tjejerna för söta små gulletussar, det säger jag till killarna
Om en tjej ramlar (såklart om hon inte bryter sig) säger jag upp igen , som de gör åt killarna.

Jag ifrågasätter personalen (så mycket som jag vågar) Många tycker nog att jag är helt dum i huvudet. Men kanske kan jag väcka en tanke någonstans?

På en plansch på ett dagis fanns ett gympa program.
Där rörelserna utgick i från Lille katt sången.
När det kom till "lille mor" skulle man trippa försiktigt framåt. (såklart)
Men "lille far" han skulle ta ordentliga kliv framåt.
Bara en sådan liten sak befäster de könsroller som vi LÄR oss.

Jag hade god lust att riva bort den delen av sången eller åtminstone få far och mor att gå på samma sätt.
När jag sa det till en personal kolla hon som om det var det sjukaste man kunde föreslå...

Men det här ska inte vara ett bittert inlägg.
För i bland så kommer man till personal, som verkligen gör något.
Ibland träffar jag ungar som heter könsneutrala namn, som man inte "ser" vad det är för kön på.
Som leker med vad som helst, med vem som helst.
Och snart ska en kär vän till mig öppna ett genusdagis.

Så visst finns det hopp!