Där fanns ett litet vitt gotlandsruss.
Hon var nog tjockare än hög.
Men med en stark vilja och sjukt envis.
Liten men tuff kan man säga.
Precis som jag.
Vi fann varandra första gången.
Vad jag red på den hästen, högt och lågt, långt oh kort.
Värsta dressyrpassen och hoppade höga hinder.
Lill-Orva som hon hette mätte hela 1.25 i manken.
Vi hoppade en gång ett hinder på 1 meter.
Jag fattar inte än i dag hur vi kom över.
Det var väl envishet och en vilja av stål, från båda hållen.
Tiderna går och Lill-Orva vandrar nu på de evigt gröna ängarna.
Jag rider hårda dressyrpass på kusar som mäter bra mycker med i manken.
Hoppar hinder.....haha, helst inte en meter ;)
Men varje sommar när jag åker till Falun tar jag en promenad ut till
ridskolan.
Där allt började.
Där jag för första gången vart kär.
I hästar och i Lill-Orva!
GNÄGG!
2 kommentarer:
Den lilla godingen!
världens mesta häst ;)
Skicka en kommentar